Synd alltså

Förlåt om jag överdriver men jag är asförbannad. Det gick över under shoppingrundan med mamma dock men nu kom det tillbaka. Jag förstår verkligen inte hur denna person fungerar, eller jo det gör jag men jag förstår inte hur hon har mage att bete sig såhär mot exakt varenda en. Du är så otroligt otacksam, du tror att allt kommer till dig när du knäpper med handen men gumman förlåt om jag gör dig besviken men så är det fan inte. Har betet mig som en liten blyg fjolla mot dig och jag fattar inte varför? Haha du tror att du är så "stor" och grejen är att du är stolt över det också. Jag svär att nästa gång jag ser dig så kommer jag vilja skälla ut dig rejält eller bara puckla på dig. En grej ska du veta, håll ditt bullshit för dig själv. Du har alltid behandlat mig som smutset under dina skor där resten av dina vänner sitter. Om ett tag så kommer du inte ha någon som står kvar bakom dig, herregud du pissar din mamma rakt i ansiktet. Så otacksam alltså, du blir inte så stor när man väl frontar dig med din egen skit, då blir så liten så att du knappt syns. Ingen av dina gamla klasskamrater litar på dig längre och du vet själv varför. Folk ställer upp för dig och gör så mycket för dig men det idiotiska i det är att du pissar på dem. Du bryr dig inte om någon annan än dig själv. Du har tillochmed sagt att du inte älskar de som uppfostrat dig (eller snarare försökt att uppfostra dig), tagit hand om dig, givit dig mat i magen, vigt sitt liv åt dig. Man blir äcklad alltså, du tror att du är självaste solen och alla andra är planeter som susar runt dig. Men guess what? Jag smäller handen i bordet och säger stopp, stackarn alltså men det roliga är att jag tycker inte ens synd om dig. Dina val, dina felsteg och det är du som ska rätta till det.
Det ända du gör är att försöka få alla att älska dig, om du inte har något att snacka om så snackar du om massa crap om dina egna vänner. Du är en riktigt backstabber. Men inser inte du det? Det måste du fan ha gjort för det är så otroligt uppenbart.

Förlåt om ni tycker att jag låter riktigt omogen men jag säger inte vem personen är och jag var bara tvungen att skriva av mig min ilska för denna brud. Men denna brud har alltid stampat på mig när jag alltid försökt hjälpa henne, tycker det är synd. Hon kan ringa mig som om ingenting har hänt.

Det var en kväll, för ganska länge sen dock men iallafall. Det var på en fest och det slutade lite illa. Men det har inte med saken att göra, grejen är att dagen efter får jag reda på en grej som håller på att spridas. En falsk grej, men allt kan komma ut från en brud som kan övertala folk. Hon vet vilka knappar hon ska trycka på.
Iallafall, då ringer jag Amanda och storbölar, kände mig som en liten snorunge men det spelar ingen roll för det där är fan inte rätt det som hände. Some of you know, men jag skiter fullständigt om vilka som litar på mig och vilka som inte gör det. Vill bara få detta sagt. När man är 16 ska man ju vara lite mer mogen än snorungarna i min förra skola. Och vissa av dom var det också, men denna brud har fastnat lite i hormonbyggnaden. Eller om den ens har startat.

Ska absolut inte sitta och vara en sämre person än vad hon är men jag kände att jag har aldrig sagt ifrån till henne. Och tro mig mina kära läsare, nästa gång hon ser mig då ska hon få veta vad jag känner. Äckligt med sådana folk alltså.

Gumman, det blir lite svårt nu när du får tillbaka all skit som du orsakat. Och det är sjukt lite med det jag har fått gått igenom. Oftast de folk som orsakar problem brukar faktiskt lösa dem också. Men hon låter hennes problem byggas på en hög och som sedan kommer ifatt henne. När jag fått problem så försöker jag lösa de så gott jag kan, men hon anstränger sig inte ens.

Nu pallar jag inte egna tid åt att bara hata, haha nu är det dags att bli glad igen efter att fått ha skrivit av sig lite! Puss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0