zabels

Hej sötnosar! Nu är det då nattbloggning som pågår. Sitter här, fortfarande sjuk :(. Men aja, jag sitter här och tar det lugnt och dricker mitt te. Har börjat få värsta huvudvärken också, det känns ej bra. Shit, kl är halv 1 och vissa har redan börjat skolan och ändå så bombar människor både min mobil med sms och på msn. Fett med jååbish. Aja får ta det som att många älskar mig så mycket. Haha, okej jag ska inte sitta här och skryta om hur populär jag är. Men egentligen så är man ju väldigt populär för sina vänner. Om man har många vänner så blir man ju populär, utan att göra sig till? Och det är så jag själv ser på mig, jag har många underbara helt otroliga vänner som ställer upp för mig och det gör mig populär i min egen värld. Att veta att en människa bryr sig om en är en så otroligt värmande känsla.

*Ilska: Det finns också ett annat folkslag i våran värld, de såkallade idioterna. Sådana människor som inte håller vad dom lovar, sådana människor som kan spotta en i ansiktet. Sådana människor som sprider vidriga rykten. Man har sån lust att sparka in huvudet på sådana människor, men vet ni vad? Även fast man har en sån lust att göra det så betyder inte det att man också ska bokstavligt göra det. Tips: Sjunk aldrig till den nivå som en idiot gör. Ja, ni har väl hört ordspråket "behandla någon som du själv vill bli behandlad", en fråga, vad är det ordspråket till för om knappast någon följer det? Jag har däremot följt det men har blivit huggen i ryggen. Har det någonsin hänt er med? Du behandlar någon som om det vore ens ögonsten men sedan får man veta att den behandlar en som skit. Är man värd sådant? Jag riktar inte in det här på någon speciell person men jag vet att många av er har kännt samma sak. Ville bara få det bekräftat.

*Bless: Vill tacka alla min otroliga vänner som alltid funnits där och som alltid har hållit sitt ord. Vad som än händer så älskar jag er, ni alla. Min familj, mina vänner är allt som detta handlar om. Ni är guldvärda och mer än så, skulle aldrig byta ut er mot någonting i världen. Eller jo, kanske om jag fick gifta mig och bli älskad av Vin Diesel, då kanske jag skulle överväga det. Haha, nej jag skojar bara. Ingenting mot er mina änglar, nothing! Aja ska inte sitta och smöra mer men vill bara att ni alla som känner er träffade ska veta det här. Jag bryr mig om er så som ni bryr er om mig.  Love you guys!

*Saknad: Alla har vi haft en första kärlek, eller nej. Inte alla, men ganska många av oss. Jag har iallafall skit svårt för att falla för någon, att verkligen älska någon. Att säga "jag älskar dig" till någon är så otroligt speciellt för mig så det är inte världens lättaste att säga. Jag har varit med om många killar som sagt att de älskat mig, och jag tror knappast att någon har menat det. Förutom min pappa och storebror dårå. Men en första kärlek är det bästa som finns tycker jag. Att veta att man har just en person för sig själv och veta att den verkligen älskar dig. Finns det något härligare? Tänk er en härlig varm strand med en perfekt solnedgång med er största kärlek. Men det värsta är att allting har alltid ett slut, och när väl den har stora passionen och just han/hon försvinner. Kärleken, den försvinner aldrig riktigt. Så om man älskar en person så innerligt mycket och sedan förlorat det, har ni då tänkt att man slutar aldrig sakna denna person. Vissa kvällar kan man bryta ihop bara för att man tänker tillbaka. Och det är nog det värsta med kärleken, att få sin egen kärlek försvunnen. Så då saknar man inte bara sin älskare.., också sin egen kärlek som man hade för denna person. Att gå vidare är svårt, men sluta aldrig kämpa. Men mitt råd om ni båda två förtjänar varandra och att ni båda behandlar varandra med respekt så finns det ingen anledning till att släppa taget om varandra. Så länge det är okej för er så funkar det! Bry er inte om vad dina vänner säger, eller familj. Huvudsaken är att ni har varandra och att ni är lyckliga tillsammans. Ingen av er få ta någon skit från varandra. De flesta av er har nog också varit med om att du har din älskling och ni verkligen älskar varandra, innerligt. Så kommer din vän och säger "jag mår inte bra av att du är tillsammans med honom/henne för jag har gillat honom/henne förut, kom igen du tar väl inte en kille/tjej före dina vänner?" jag har faktist funderat på svaret till det där, en riktig vän hade aldrig tvingat dig att välja antingen eller. Din pojkvän/flickvän är din vän, kan också vara din bästa vän, who knowes? Och man tar aldrig någon annan vän framför en annan vän heller, annars är ju en annan mer värdefull, och det kan väl inte stämma? En som tvingar dig välja mellan två olika saker och ändå så förlorar du något som håller dig kärt, det är inte en äkta vän. Följ alltid ditt hjärta.

Det var allt för mig inatt, skriver imorgon när jag vaknat upp och känner mig lite piggare. Kanske skriver lite mer inatt, vet ej än. Ta åt er av det jag skrivit och lyssna alltid till dig hjärta.

1. Jag har insett att min senaste kyss - betydde ingenting
2. Jag lyssnar på - Isasha - Don't You Know
3. Jag pratar med - Mor
4. Jag älskar/tycker om - kläder, skor & DANS
5. Min bästa vän är - Amanda
6. Min första riktiga kyss - skit i det ni! (:
7. Jag avskyr när folk frågar - "är det här sant om dig?"
8. Kärlek är - det absolut bästa som finns
9. Någonstans, tänker någon på - mig ;) believe me I know
10. Jag kommer alltid att - älska min familj
11. Jag är hemligt förälskad i - Vin Diesel! ♥
12. Sist jag grät var - fällde en-två tårar idag över falskt anklagande, gick fort över.
13. Min mobiltelefon är - jättebra, men väntar på min andra som är på lagning
14. När jag vaknar på morgonen - sträcker jag på mig & ser så otroligt söt ut
15. Innan jag går och lägger mig - så ber jag för imorgon
16. Just nu tänker jag på - om hur snygg jag kommer vara på onsdag ;)
17. Bebisar - är bara så gulliga
18. Idag har jag - varit i farsta & i stan med amanda och ett litet tag med evelina
19. I kväll ska jag - fira min mamma
20. I morgon kommer jag - köpa en kjol
21. Jag vill verkligen - bli rik och åka utomlands
22. Just nu känner jag att - mina fötter är trötta och att jag saknar amandaruttan!

Nu är det dags att sluta engagera sig på sånt som är ledsamt och saknat. Saknaden är så otroligt stor men what can I do? Dags att ta dagen som den kommer, glöm igår, lev för idag & be för imorgon. Måste ta tag i mina problem och ta tag i mig själv, kan inte sitta här och må dåligt. Göra allt som är positivt. Skita i allt och göra allt som är roligt! Nu ska jag släppa loss, göra vad fan jag vill! Fan, life goes on!

Har ni någonsin kännt en grov saknad men samtidigt ändå inte velat ha tillbaka det ni saknar? Det tror jag nog, det är många som kännt så, vad jag vet. Ibland vet man inte vad man ska göra egentligen, det känns som att det är så mycket just nu. Jag vill ha kärlek, mycket kärlek, äkta kärlek? Finns det ens? Vad är ordet kärlek, när vet man vad kärlek är? Hur vet man att den är sann? Så mycket frågor men inte några svar. Så säg mig, vad är det man ska göra då. Hur ska man någonsin veta vad man vill i livet, går livet bara ut på massor av chanser. Ska man bara chansa vad man än gör och sedan kolla vad som känns bäst. Ibland kan man bara känna sig så ensam så man vet inte vad man ska ta sig till, det gör jag just nu, känner mig ensam & lämnad bakom en rygg som aldrig kanske vänds tillbaka. Mitt andra, mitt tredje, mitt fjärde och mitt femte år är nog de åren som varit bäst. Men det här året har gått åt skogen. Hur kan man förlora så mycket så snabbt? Ensamheten är så kall, aldrig varm. Eller jo, den kan vara varm. Ifall man ligger i sängen under sitt täcke, men på något sätt är man inte ensam då heller. Man har alltid sina sömniga tankar/drömmar om någon eller någonting. Både positiva & negativa saker. Har ni också någongång kännt att när ni sitter och kanske kollar på tv och allting känns hyffsat men så helt plötsligt känns det som en bomb kommit över er och man bara har kännt ensamhet, kallhet & att allting bara känns jobbigt. Att man skulle kunna gråta vilken sekund som helst, men det kommer inte en ända tår från era ögon. Så känner jag nu när jag skriver detta, att en fet bomb bara släppts över mig och jag känner mig så förlorad. Men jag är kanske inte det, eller så är jag det, jag vet inte. Jag har fan absolut ingen aning. Det finns några få som jag älskar så pass mycket att jag skulle kunna göra vad som helst för de. Det finns även vissa folk som missbrukar ordet: älskar. Men det kan jag förstå, vissa är försiktiga och tänker efter men även vissa andra bara kan slänga fram det. Så hur ska man veta om det är sant eller falskt, hur ska man se att en person verkligen älskar. En fråga som aldrig kommer få ett svar eftersom det är ingenting som någon slags proffsforskare kan luska fram, skulle aldrig hända. Alla har sina egna egenskaper för att se om en person är ärlig med det dom visar eller säger. Ögonen, kroppsspråket, leendet, inte vet jag. Jag tycker absolut inte synd om mig själv, det gör jag inte och jag vill inte att någon annan ska tycka det heller. Men vad jag vet så tror jag att det finns några som känner igen sig i det jag försöker att säga.

Livet är inte kort, de som säger att livet är kort har så fel. Livet är det längsta man har. Det är många som tar bara livet för givet. Vissa folk bryr sig inte om andra och bara skiter i allt och bara ger upp. Det är klart att man kan känna att livet går fort, det jag försöker att säga är att vad som än händer så ska man aldrig släppa allt. Kämpa för det ni har! Vissa orkar inte att kämpa för alla, men om man verkligen älskar eller bryr sig om en person eller någon sak eller talang så ska man aldrig ge upp, vad som än är i vägen. Även fasst man känner sig ensam, förlorad eller att man inte är älskad så ska man inte ge upp för det, fight fight! Kämpa för det du har så har du det kvar! Livet är inte en lek, livet är det viktigaste du har. Men det är inte bara ditt eget liv som är viktig utan även andras. Tänk efter innan du släpper allt. Visa din kärlek, som jag brukar säga: if you have it, then use it!
Det är så den mänskliga naturen är. Ibland mår man piss och ibland känner man si & så. Men det är okej, gråt ut dina tårar, överväldiga dina känslor men låt aldrig ditt liv gå i spillo. Ända anledningen till att jag skriver det här är för att det är ur min egen erfarenhet, har lärt mig av mina misstag. Just nu känner jag mig ensam och förlorad, men och? Jag kämpar, och ska fortsätta göra det, vad som än står i min väg.
.. jag älskar er, ni vet vilka ni är, så känn er träffade!